Glada dagar och regnruskigt
Well.. hello.
Ännu en ny vecka har nalkats, måndagskunderna avarbetade och snart är det första advent, lussekatter och tända ljus - SÅ mysigt! Lite kort om helgen...
Detta ska inte bli en matblogg men jag säger bara men. Vilken helg. Jag skyller på min bortslängda matlåda som innehöll min planerade middag men någon på jobbet finurligt nog tyckte matchade bättre med övriga matrester nere i sopkorgen (för övrigt inte i sopkorgen kan jag upplysa då jag gjorde en djupdykning där, och även i containern på gården men icket - vem har kommit på att sopgubbar ska jobba övertid på en fredag och hämta sopor för kommunala pengar efter kontorstid.. snark). Antingen var det så eller något som går längre tillbaks i tiden, kanske blev jag som 4-åring nekad en jättegod kanelbulle som jag tvunget ville ha, vilket sedan i värsta Freud-andan resulterade i att precis helgen vecka 43 skulle dyka upp små efterspel av sluskliv.
Anledningarna är många, summan av kardemmuman blev en minst sagt ohälsosam helg. Om man blir vad man äter skulle jag just nu vara en fettdrypande pommes fritesdoftande muffins. Heee....
Har varvat diverse alkohol med diverse fyllekäk med diverse bakismat och diverse blodsockerhöjande godsaker. Ett exempel lördag: lunchen bestod av två koppar starkt kaffe, chokladkaka och chokladfingrar. Mellanmål: bullar och gifflar. Middag: fil. Kvällen fortsatte med diverse festliga drinkar och en natt ute.
Läskad? ;)
Tur att vi fick ställa tillbak klockan, annars hade det inte varit nådigt att masa sig upp på Telia för mina timmar med övertid söndagmorgon. Nu gick det, om än ingen pigg som en mört dag. Haha, har hört att mina tappra vinsmuttare haft det ännu kämpigare, vaknade även måndagen med fylleångor kvar.
Men nu är jag peppad som få inför en vecka med riktig mat (inga halvfabrikat eller filtallrikar här inte!) och träning! Yes! Ska börja med spinn/pump om ett par timmar. Och jag har haft en jättekul helg, verkligen! Fredag helfest hos tvillingarna med goda vänner, socialt umgänge och skratt. Tapper som man är bangar man inte tvådagars, även om det var ett tag sen sist vilket förklarar mitt tillstånd under söndagen. Så ut och prova drinkar med damerna, trevligt trevligt!
Annars då...
Det känns som att min inre resa har startat. Två steg fram, ett steg bak, kan man kanske sammanfatta det hela. Men det positiva är att det går framåt, och jag märker resultat. Tack Sara.
Nu ska jag gå och bygga på sopberget som snart kommer äta upp oss alla. Fint sopsorterat miljömedveten som man är.
(Nu har jag benämt sopor två gånger i en blogg)
Take care!
[ Glöm inte bort varandra! Ensam är stark men tillsammans är starkast ]
over and out.
Inte fullt så lockande....
Corpse bride
På väg hem med våran nyhyrda film och hett eftertraktade gottepåsar la jag, ungefär i höjd med kyrkan, märke till något ljust på himlen. Jag med min världsomspunna mentalitet tog för givet att det minsann var en showbusiness stårlkastare som dansade över himlen. Registrerade det ungefär som om jag sett en kråka i trädet eller så. Lite längre ner i kyrkbacken utropar sis lyckligt "Åh, kolla det är norrsken!". Och jag utbrister på grovaste norrlänskan "Jaha, och jag trodde det var en schhhtor-lampa". Jag vet inte riktigt vad jag ville få sagt med den historien, men värsta lulemålet finns där och scccchmackar fram lite då och då, liksom mina egna små mer eller mindre kultiverade benämningar på saker och ting.
Snart helg, thank God.
Lördagsyogan har veckouppehåll, återkom nästa lördagmorgon. På återseende.
Nu ska jag sova. It's a day tomorrow as well. Och just ja! Madde har fått sin knodd nu (nr 2), en liten pojke. Grattis grattis! :)
Take care!
[ over and out ]
Pirate bay
Sedan gofika hos Emelie, innan nykter förfest hos twinsen och kåren. Vilken flopp, inte kul alls. Men men. Svinhalt, på vägen till Emelie regnade det, sedan mot kåren hade det fryst på. Tur att jag bytt till vinterdäck i veckan!
Idag tänkte jag bara ta det lugnt, läsa mina böcker, dricka thé.. Senare ikväll blir det boxning! Skönt!
Can you give me the strength to face the reality?
Take care!
[ over and out ]
Mitt liv åker X2000
Är det möjligt att dra i nödbromsen, månne?
Sitter här i lite sena fredagsfunderingar. Som inte får bli för sena, eller för djupa, eftersom väckaren ringer 7.30 imorgon och jag och Pernilla ska möta dagen stående i en solhälsning (med andra ord, power yoga som en bra start på lördagen. Får väl se om detta blir en lyckad trend eller smärtsamt väckarklockstvång),
Det känns inte som att jag tar till vara på mitt liv. Eller mja, joo, på sätt och vis absolut. Men flyter rätt löst ändå, och denna floden går snabbt vill jag lova. Snart jobbat ett halvår på Telia - oh mama, vart har tiden tagit vägen?! Verkligen! Herregud, nyss jag kom hem omtumlad och brunbränd från en långsemester! Men snart ett år sedan vi drog iväg...
Och vad ska jag göra av mig själv efter jul? Känns som om jag bara vill packa ned mig själv i en behändig väska, sätta mig på Kallax och se vart jag hamnar. Men det var ju det där med hinder (se inga hinder, se möjligheter!). 1. Har en lägenhet jag trivs i och inte vill avsäga mig i första taget. 2. Ekonomi är bra att ha. 3. Vill inte fara själv och 4. Det är väl inte så att jag flyr?
Det känns som om jag hela tiden puttar tanken på lycka, tillfredställelse och inre lugn framåt i tiden. "Om bara det händer..." "Om jag bara besöker den platsen...". Vet att det är fel sätt att tänka på. Men nu känns det verkligen så. Om bara jag kom bort härifrån denna stad och fick testa mina vingar. Om bara jag fick prova på något nytt, utmanas och utvecklas. Om bara jag fick lära mig lite av livet i större skala än "åh han sa så vad dum han är, vad menar hon med det". Jag vill ha kunskap om livet och människor. För att kanske (där kom det igen, tanken om fullkomlighet genom att vandra vidare) finna min roll och mening med livet. Att verkligen hitta något jag brinner för, något jag är väldigt bra på, och verkligen satsa och utvecklas inom det.
Lekt lite med tankarna som dök upp i Goa, med Ayur Veda. Vore inte det en bra början? På tal om resan.. Det är först nu jag på riktigt börjat tänka tillbaka, minnas stunder, situationer och platser. Kan nästan känna det som om jag är på platserna även nu. Mycket att bearbeta...
Me and Emma living la dolce vita
Nåni.. Annars då. Mitt nya liv. Well. Vad säger man, godis är gott. Tänkte köra en fight me vs sockerberoendet, med ett sådär resultat måste jag tillstå. Gick ut stenhårt, två handslag med lev livet på helgerna (med måtta, herregud ingen hetsätning här inte) men försök ta kontrollen under veckorna. Vilket i och för sig är ganska bra, för när jag tar kontrollen betyderdet i snitt endast ett fika tillfälle per dag i rimlig mängd istället för många i överflöd. Så en personlig triumf i vart fall, ha ha. Min nya träningskarriär går rätt bra peppar peppar, bara förkylningar håller sig borta.
Imorgon fyller Emelie år. Eller ja, hon har fyllt år men firas imorgon. Så då blir det och gratta henne. Sedan eventuellt kåren med damerna. We'll see we'll see. Nyktert. My new life, remember?
Nu ska jag nanna lull-lull. Tidig start imorgon.
Ska bli bättre på att blogga. Ta mig tid. Jag ska-ska-skalman.
Kom ihåg: Livet är inte de dagar som går, utan de dagar man minns.
Dröm sött all världens sockerbitar och ni andra också.
[ over and out ]
A new start...
Well. Då satt man här i bloggträsket liksom en överhängande majoritet av Sveriges övriga befolkning.
Hur kunde nu detta ske frågar man sig? I don't know. Kanske för att jag häromdagen släppte på mina anti-facebook murar och skaffade en sådan, har mina igelkott-taggar mot nya "inne" webbaserade påfund ramlat av, vad blir nu nästa steg? God save me.
Nåni. Ändå saknat detta att skriva för offentlighetens ögon. Gjorde det ju förut på den tidens innefluga lunarstorm. Blir inte av att jag skriver så mycket privat. Är lite skraltig såhär till en början, inte van att skriva det andra ska läsa. Men jag kommer igång, tro mig.Vad är egentligen en blogg? Är det ett sätt för mig att skriva av mina tankar och känsor, ett sätt för mina vänner att veta vad jag gör och hur jag känner utan att jag ska behöva ringa och tala om det, eller är det ett sätt för mig att visa för allmänheten Hey dude, kolla vad coola saker jag gör?
Heter man Alex Schulman så skulle jag rösta på det sistnämnda.. I mitt fall får det bli en blandning mellan att jag älskar att skriva, att jag gillar att veta att nära och kära läser det jag skrivit och för att jag är så jävla cool!
Haha!
Har gett mig själv ett ultimatum: jag lämnar inte lägenhetens yta förrän jag diskat. Förfallet är ett faktum. Hur kan man slarva med disken så grymt grundligt fast jag har en bänkdiskmaskin stående inne i köksskåpet?!
Fråga mig inte. Summan av kardemmumman är i vart fall att diskbänken är belamrad med mer eller mindre avsköljda avskrädeshögar som en gång i tiden varit porslin. Huoga. Varit väldigt ambitiös i veckan vad gäller matlagning, fixat hemmagjorda köttbullar, vegetarisk lasagne etc. Men ambitionen dog någonstans vid det att maten låg på tallriken och magen fått sitt. Sedan lämnades resten åt sitt öde.
Ett väldigt ingrott och svårdiskat öde. Perkele.
Nå, när (om?) sedan detta är gjort tänkte jag bege mig på en stadsutflykt. För att sedan framåt kvällen fara till Emma och Hanna för bastumys, gott vin och tjejsnack. Wiee! Ska bli helskoj. Sedan tar vi oss vidare åt Porsön till för någon inflyttningsfest och sedan Kåren. Jag och Emma ska ut och lära studenterna röja! Kul att se nya Kåren, inte gjort detta.Igår var det Idol hos Ulle och killarna. Inte sett något av det hittills, men kände snabbt min gamla Idol-anda komma sättande, och jag var lika engagerad as ever.
Precis lagom avrundning på veckan, först spinning och sedan storasyster och godis & chips. Och skönsång i dess varierande former.Jag tycker mig känna igen en undanflykt även fast jag faktiskt inte lämnat lägenheten. Jag lyckas alltså fortfarande slingra mig från kökssituationen. Nej du, på med diskhandskar och gör en djupdykning. NU!
Ciao!
Hehe... jag skäms.
