motvind
Idag är inte min dag, vilket egentligen är en återspegling av gårdagskvällen som inte heller var min dag.
Ibland känns det som att jag kämpar och kämpar för att komma framåt i tillvaron, men att det trots detta bara blir ett kliv framåt och två kliv bakåt. Hamsterhjulet spinner på med krav på vad som borde, måste göras, samtidigt som handlingsförlamningen över själva tanken gör att jag inte gör ett piss! Vilket gör att kraven ökar, paniken ökar, passiviteten ökar...Jag är trött, jag vill ha semester från mig själv ett tag.
Och jobbet.. Varje dag är mer eller mindre en prövning. Hade jag kunnat hade jag sagt upp mig igår - vilken känsla, vilken pånyttfödelse! Men verkligheten ser inte riktigt så ut (ekonomiskt oberoende?), så jag måste hålla ut. Hösten innebär förhoppning om att jag börjar någon form av skola (5 månader kvar... try to be strong!).
Intalar mig själv att jobbet gör mycket för mitt psykiska välbefinnande. Kanske skulle stegen tillbak inte komma fullt så ofta om jag spenderade min tid med något jag tyckte om. Kanske skulle dagarna kännas lite mindre ångestladdade. Kanske, kanske, kanske...
Sol ute. Underbara sol. Måste försöka fokusera på det som är positivt och finna orken i det! En promenad står på dagens tapet minsann.
Ska gå och tigga lite kramar av R, fysiska plåster på själsliga sår.
Take care!
Ibland känns det som att jag kämpar och kämpar för att komma framåt i tillvaron, men att det trots detta bara blir ett kliv framåt och två kliv bakåt. Hamsterhjulet spinner på med krav på vad som borde, måste göras, samtidigt som handlingsförlamningen över själva tanken gör att jag inte gör ett piss! Vilket gör att kraven ökar, paniken ökar, passiviteten ökar...Jag är trött, jag vill ha semester från mig själv ett tag.
Och jobbet.. Varje dag är mer eller mindre en prövning. Hade jag kunnat hade jag sagt upp mig igår - vilken känsla, vilken pånyttfödelse! Men verkligheten ser inte riktigt så ut (ekonomiskt oberoende?), så jag måste hålla ut. Hösten innebär förhoppning om att jag börjar någon form av skola (5 månader kvar... try to be strong!).
Intalar mig själv att jobbet gör mycket för mitt psykiska välbefinnande. Kanske skulle stegen tillbak inte komma fullt så ofta om jag spenderade min tid med något jag tyckte om. Kanske skulle dagarna kännas lite mindre ångestladdade. Kanske, kanske, kanske...
Sol ute. Underbara sol. Måste försöka fokusera på det som är positivt och finna orken i det! En promenad står på dagens tapet minsann.
Ska gå och tigga lite kramar av R, fysiska plåster på själsliga sår.
Take care!
Kommentarer
Postat av: Emsi
gumman.. förstår precis hur du känner. så jobbigt att veta vad man vill göra (ex sluta jobbet som gör en deprimerad) men inte kan pga att man måste överleva! helt sjukt egentligen att man ska måsta gå å må skit för en sån sak.. letar du skola? du vet ju vart jag tycker att du ska söka ;) eller bara komma och bo ett tag för att komma bort. Come baby come!
Postat av: Elin G
Usch, jobbigt med jobblesshet =/ Det är bara att kämpa på! Eller jag vet, du kan sluta innan sommaren, och så kan du börja jobba på kyrkogården med mig under sommaren och rensa lite ogräs, vattna blommor, sola och lyssna på radio! Ja! ;-)
Trackback
