krutgumman

Detta blir troligen sista inlägget innan julen skulle jag tro. Nu är det inte alls länge kvar tills julafton! Första stråket av julstämning kom igår (tack, var där ett tag orolig att den helt skulle utebli) när jag var ensam hemma hos mamma. Julgranen strålade, tände värmeljus, lyssnade på en avslappnad jul-cd och låg med en katt på magen och den andra bredvid i soffan. Mys!
Har nästan börjat vänja mig vid mammas nya moderna julgran också. Allt av de gamla traditionella julpyntet var spårlöst försvunnet när vi skulle pynta granen, frågade mamma vart det tagit vägen och hon såg storögt oskyldigt på mig: "Det där är julpyntet som finns": Feng shui kallas det vill jag minnas.

Sista minuten som jag är, trots att jag intalat mig själv "aldrig igen", så shoppade jag idag de sista klapparna. Började igår, klar idag. Eller nej, faktiskt inte klar. Men nästan. Och nästa år... då ska jag börja i tid!

Förstår inte hur det kan vara så lätt att hitta klappar till sig själv? Lyckas jag med utan problem, snarare tvärtom, svårt att låta bli. Denna stadsresa blev det nya ljuslyktor, en vacker skål och min egen julklapp: en detox-rening!
Så efter allt frossande i jul och nyår så ska jag göra en kroppsrensning, kan nog behövas efter 22-års påsamlande av diverse slaggprodukter. Detta är en tre veckors-kur, fanns tydligen en som endast var 24 timmar, väldigt effektiv. Men blev lite misstänksam. Vem vet vad den sätter fart på!? Bra för levern i vart fall...

Jag har blivit tigerfadder! Så för 100 kr i månaden hjälper jag Världsnaturfondens arbete. Vi har så gott om pengar så känns inte mer än rätt att hjälpa till någonstans, finns så många människor, djur och natur som behöver det.

Annars då? Jag är rädd för grisöron. Ni vet såna där torkade, rökta historier man ger till hundar. Ewwk. Aldrig varit svag för dessa, tacksam att jag aldrig haft hund som önskat sig ett knaprigt öra att gnaga på. Mina betänkligheter vad gäller dessa yewkiepewkie öron är nog påspädda. Satt och pratade i personalrummet när en kollega berättade att hon köpt sådana öron till sin hund, stoppat i en plastpåse och knutit igen den. Detta var i februari någon gång, och öronen blev liggande i skafferiet till april-maj. Hittade då den igenknutna påsen som var full i maggots! USCH! Får rysningar...
Hon hade pratat med en slaktare om fenomenet, och tydligen så har grisar överallt små flugägg, som trots att öronen torkats etc finns kvar. Yummi.

Nu ska jag sluta göra en höna av en fjäder och städa mitt kyffe så det blir ett hem igen.

Så till er alla... från mig och de mina... önskas en riktigt GOD JUL!!!