krutgumman

Jag bara fick ett infall att skriva här. För ovanlighetens skull fick jag lust att skriva för att jag bara är så där tillfreds med tillvaron. Just här och nu. Precis för stunden. Och vad är väl bättre än att skriva och låta andra smittas av lite optimism?! Oftast faller skrivandan på när det är som mörkast och man måste bli av med diverse tankar slash känslor. Men glöm inte det andra också, inte minst du Sara! (okej nu pratar jag med mig själv i andra person.. what so ever)

Men vilken SKÖN dag det varit! Promenerade in mot stan samtidigt som tupparna började gala, i vart fall hade de gjort det om jag bott mer avlägset till. Mörkret låg fortfarande, fötterna knarrade i decimeter djup nysnö, träden hade stora snöklumpar. Allt var så tyst och vintrigt mysigt att jag bara ville göra hela alltet till en stor snökramboll!
Sedan en gråzon (dvs jobbdag) innan jag mötte upp med Emma och stretchade ut både kropp och själ med yoga. Tröttheten efter gråzonen (måndagskunder, nämnt dem förut) släppte och vi beslutade oss för att ta en middag också. Snackade lite framtidsvisioner och syn på livet och tillvaron i allmänhet. Båda känner reslusten dra, även om det är så mycket ovisst just nu. Och allt detta Svensson-wannabe som ständigt kommer närmare från alla håll och kanter.



Fick ny energi av detta samtal med en likasinnad själ. Och nu sitter jag här och ska börja förbereda morgondagens middag, ugnstekt kalkonfilé blir det då, mums! Innan jag så sött bäddar in mig själv för lite välbehövlig återhämtning. Vilket nyttighetskoncept man kan vara. Om man bortser från sötsuget.

Emma berättade om en film hon sett, där en kille "satt fast" i livet och fick rådet av sin psykolog att köpa en hund [okej...?]. Han gjorde detta, och som det brukar bli i filmernas värld så ledde detta självskrivet till en rad oanade konsekvenser och han fick en mening med livet. Typ. Kom osökt in på att dra det där som en parallell till här och nu, om man bortser från diverse Hollywood-flashlights. Tror ni inte att vi alla behöver en "hund" ibland? Något som leder till nya händelser som man inte anade i förväg, och som man lär sig något av och utvecklas som människa. Sedan att det inte behöver leda till enbart bra saker, även dåliga är ju en lärdom. Frågan lyder: Vad är din hund? Och har den dykt upp än?

Nu pallar inte mina iskalla fingrar att skriva mer (vad hände med det humana plusminusnoll vädret!?). Tror jag tar en varm dusch innan jag börjar med köksbestyren.

Take care, people.

[ over and out ]